Min käraste syster, njut av livet!

Vackra blommor från egen trädgård.

Ooops, sommaren står helt klart för dörren. Det är så härligt och mitt liv känns riktigt bra just nu. Midsommaraftonen blev fantastiskt trevlig och jag känner verkligen att livet börjar återvända. Jag tackar för varje dag som känns bra. Jag berättade om vårt altanbygge tidigare. Det går framåt, sakta men säkert. Har redan börjat planera inköp av en hammock. Har alltid drömt om en sådan. Förra veckan hade jag möte tillsammans med försäkringskassan, min läkare och arbetsterapeuten ang. min framtid. Efter mötet kändes det helt plötsligt inte helt omöjligt att på riktigt börja arbetsträna till hösten. Vegaskolan, here I come again. Nåväl jag skall nog inte ta ut glädjen i förväg, men det känns faktiskt som att det inte skulle vara en omöjlighet. Min chef har gett klartecken och i augusti skall vi träffas för att planera hur upplägget skall se ut. Min vardag har börjat vara ganska stabil. Jag har fått in rutiner med sömnen, fysisisk aktivitet samt mattider. Det social livet har också börjat byggas upp så smått. Jag hoppas ni gläds med mig. Dock kan jag fortfarande ha stunder då huvudet fungera, men inte kroppen samt att jag ibland inte kan föra ett samtal utan att tappa ord och sammanhang. Detta är visst helt normalt enligt min läkare. Kroppen repar sig på olika sätt. När en del av hjärnan fungerar så kan en annan del vara vilande. Kanske svårt att förstå för den som inte upplevt det jag upplever. Det var allt för denna gången. Nedan kommer lite bilder från min vardag just nu.

Till min käraste syster... Tänk på din familj, på ditt eget liv, det går inte i repris. Man måste lära sig att säga NEJ! Jag vill inte att du hamnar i det svarta hålet där jag befunnit mig. Ingen vill hamna där.

Altanbygge, steg 1

Altanbygge, steg 2

Altanbygge, steg 3. Fortsättning följer...

Midsommarafton, 2010. Blommande tjejer och sillunch med glada vänner.

Andas in och ut. Lukta på blommorna. Njut av livet.